Flyger mellan oss ibland

Jag sätter mig upp i sängen. Yrvaken.
Mörkret snurrar runt min kropp och det
blir kallt när täcket sjunker undan.
Tyst tyst tyst vågar knappt andas.
Med fötterna i golvet för att känna och höra
allt nerifrån.
Livrädd och på helspänn

Sen kommer jag tillbaks, tillbaks till Johans lägenhet.
Han ligger lugnt och sover jämte mig och jag sätter mig upp.
Livrädd.
Jag känner mig så ensam och rädd att jag tillslut bara måste
väcka Johan för att få stöd.
Vi pratar om det och han tröstar mig. Kramar mig tills jag tillslut
somnar.