Igår firade vi Johan, hans föräldrar och hans syster och jag. Han har verkligen världens finaste familj. Åh vad jag älskar den och att jag får vara en liten del av den tack vare Johan.
Så till rubriken. Tyvärr blir jag lite avundsjuk eller vad man ska säga.
Min familj firade knappt min födelsedag för farfar sa att jag fyllde inte jämt och jag var så vuxen nu och då behöver man inte firas.
Och visst det kan vara sant, och visst alla ringde o så grattis osv men ändå gör det lite ont när jag ser hur det kan vara . Hur ens familj kan bry sig och sådär. Det var så fint med Lisas present, hur man såg hur hon verkligen hade ansträngt sig och tänkt till osv.
Som sagt. Jag är tacksam och .. jag har ont. Fånigt nog.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar