Utbrott

Haft en väldigt spännande helg.
Min sjukdom har .. jag vet inte. Visat sig?

Johan har sagt några dar att jag är konstig =
att jag beter mig på ett sätt jag inte brukar =
Jag har varit lite förvirrad ( enligt johan har jag
alltid stenkoll, typ. )
Har väl inte tänkt så mycket på att han sagt typ mer än typ...
Jaha?

Men så i Lördags hälsade vi på Johans pappa och hans syster
för de var ensamma hemma. Vi hade jätte trevligt och mysigt
och jag var jätte social. Mer social än jag normalt är.
Jag var nog lite för uppåt med andra ord.
På vägen hem kände jag att det började sjunka.
Ångesten växte.
När vi kom hem försökte jag distrahera med tv spel.
Gick inte så fick världens utbrott med hypeventilation oså.
Jag varierade i humöret med sa Johan. Han sa att jag var sur
till att jag inte fattade vad han pratade om alls.

Johan försökte då distrahera mig och försökte få mig att skratta
genom att leka med Flodis. Typ prata åt flodis om ni förstår?
Jag dör alltid av skratt. Men i lördags så fattade jag inte att de
var Johan som gjorde de. Utan jag satt och pratade med flodis
som faktiskt pratade. (vilket johan också la märke till)

Sen var jag lite handlingsförlamad. Typ vi bestämde att jag skulle
ta min medicin men jag sa bara ja och satt där. Kunde inte fixa det själv
så tillslut fick johan ge medicin till mig istället.

Tack och lov har det blivit bättre sen dess men är fortfarande instabil.
Går från att tycka att ena minuten tycka att jag är ju ganska smart och klarar
av att genomföra saker till att nästa hata mig själv och vilja skada mig / dra nåt
gammalt över mig.
Ibland växlar det från sekund till sekund.