Knackar på dörren

Kvällsångesten kickar in. Mer brutal för varje dag som går.
Varför har du alltid semester när jag mår som värst?
Det får inte skita sig, måste klara skolan.
Onda spiraler.
Jag behöver hjälp.
Men vill inte be om hjälp.
Jag vet ju inte ens själv vad ni kan göra.
Jag vill skära för att slippa känna känslan.
Skära för att få mindre ont.
Men jag får inte.
Förstår ni hur svårt det är?
Skit liv.
Nej.

Gjort tre dreads i nacken för att testa.
Intresseklubben antecknar?

Saker jag vill men inte vågar

Randigt är grejen!

Jag städade min garderob lite igår.
Jäklar vad mycket kläder jag har!
Ska försöka göra mig av med lite
(har svårt för sånt)

Här är lite av mina kläder men långt ifrån allt.

Randigt är visst grejen alltså!

Twisted

Det gör ont i mig.
Jag kan inte låta bli att bli påverkad.
Det blir för mycket i mitt tillstånd.
(haha nej ajg är inte gravid)

Idag var jag hos man kontaktperson igen.
Hon bekräftade mina misstankar, jag är hypomanisk.
Så det blir medicin ändringar igen.
Mer stabiliserande och lite mot deppighet.
Jag är liksom både och. Jobbigt nog.

Allt går så snabbt i mitt huvud.
Jag kan inte lyssna, orkar inte lyssna mer än i
korta sekvenser för sen är jag redan iväg på nästa ämne.

Pappa sa något med. Som jag inte tänker ta upp här.
Gränser. Men i alla fall en grej som oroa mig.
En annan sak som oroar mig är att jag snart ska till
tandläkaren.

Det river i mig.
Så är det.

J sa förövrigt att han vill att jag bor hemma ett tag.
Jag påverkar honom för mycket och det negativt.
Jag tröttar ut honom.
Jag säger ingenting och försöker att inte visa nåt men

det gör ont i alla fall.

För att han är bäst

Kärlek på att han får mig att skratta hur dåligt jag än tycks må

Titta på film klippet! Lovar ni åtminståne kommer leee!

Res dig opp

Idag har jag fyndat en del på secondhand.
Tänkte lägga upp allt jag fyndar på secondhand
under "secondhand" uppe i menyn.
Spana in det.
Utöver mina secondhand fynden har jag äntligen
hittat en vinter jacka som fyllde alla mina krav.
Jag hade egentligen tänkt mig en svart men brunt
funkar nog med.
En billig bh för 15 kr bidde det med.

Det är kallt här och förtvivlan bara växer

Jag orkar inte ens säga hur det känns.
Det blir bara upprepning.

En gång i tiden..
och jag längtar så min vilja går sönder

Still Counting

Hur går det nu då?
Jodå det går väl okej beroende på hur man ser det.
Jag tar ångestdämpande varje kväll i förebyggande syfte och seroquelen
har ökats till 50 mg varje kväll.

Från att nästan ha fungerat som en "normal" människa har jag ramlat tillbaks
massor och det känns jätte tungt. Karen och jag hade pratat om att jag skulle
börja ge mig själv beröm och börja försöka se att jag kan vara duktig.
Det känns ännu mer omöjligt nu.
Men jag jobbar på, jag försöker hela tiden ta mig förbi ångesten och testa mig
och pressa mig. Precis som innan men nu misslyckas jag oftare.

Ett lysande exempel på det var i tisdags när vi skulle på studiebesök på labbet på
sjukhuset. Jag har haft svårt för sjukhus innan men försökte att inte tänka på det
och det gick jätte bra. Sen kom vi in och vi skulle sitta i ett konferansrum i ca 40
minuter. Det var ett väldigt litet rum och jag kände genast att det blev jobbigt. Jag
klarade nog att sitta kvar i 15 - 20 minuter. Sen gick det bara inte mer. Jag var nära
att svimma så jag snubblade ut, hittade en toalett där jag låste in mig och försökte
lugna ner mig. Gick inte så efter 15 minuter bestämde jag mig för att gå därifrån.
Gick vilse men tillslut hittade jag ut. Sen satt jag på en bänk bland "såpbubblorna"
på sjukhuset i 30 min till innan jag kunde ta mig hem.
Fy vad misslyckad jag kändemig efter det men försökte att inte tänka på det.

Jag har inte varit i skolan så mycket heller, har pluggat hemma i stället.
Vilket min lärare kommenterat men allt jag skickat in har blivit godkänt i alla fall.

Snabbare, snabbare, smidigare!
Hårdare, vassare, vidrigare!

Utbrott

Haft en väldigt spännande helg.
Min sjukdom har .. jag vet inte. Visat sig?

Johan har sagt några dar att jag är konstig =
att jag beter mig på ett sätt jag inte brukar =
Jag har varit lite förvirrad ( enligt johan har jag
alltid stenkoll, typ. )
Har väl inte tänkt så mycket på att han sagt typ mer än typ...
Jaha?

Men så i Lördags hälsade vi på Johans pappa och hans syster
för de var ensamma hemma. Vi hade jätte trevligt och mysigt
och jag var jätte social. Mer social än jag normalt är.
Jag var nog lite för uppåt med andra ord.
På vägen hem kände jag att det började sjunka.
Ångesten växte.
När vi kom hem försökte jag distrahera med tv spel.
Gick inte så fick världens utbrott med hypeventilation oså.
Jag varierade i humöret med sa Johan. Han sa att jag var sur
till att jag inte fattade vad han pratade om alls.

Johan försökte då distrahera mig och försökte få mig att skratta
genom att leka med Flodis. Typ prata åt flodis om ni förstår?
Jag dör alltid av skratt. Men i lördags så fattade jag inte att de
var Johan som gjorde de. Utan jag satt och pratade med flodis
som faktiskt pratade. (vilket johan också la märke till)

Sen var jag lite handlingsförlamad. Typ vi bestämde att jag skulle
ta min medicin men jag sa bara ja och satt där. Kunde inte fixa det själv
så tillslut fick johan ge medicin till mig istället.

Tack och lov har det blivit bättre sen dess men är fortfarande instabil.
Går från att tycka att ena minuten tycka att jag är ju ganska smart och klarar
av att genomföra saker till att nästa hata mig själv och vilja skada mig / dra nåt
gammalt över mig.
Ibland växlar det från sekund till sekund.

Saknar onken

I morse åkte Johan på tv4 festen.
Han kommer hem imon och gud vad jag saknar honom.
Jag har ökat min dos så märkte typ inte alls att han gick upp imorse.

Leka med smink

En aning hemsk bild på mig med nyavtvättat
ansikte.

Lite ögonskuggor och ögonbryn

Maskara och eyelinjer.
Vad tycks?

Syns mer i verkligheten dock

Påklädd och klar

Lite skakigt, lite nervöst men för att vara första gången?

Känslan av att..

..inse att jag har beställt fel kursbok. Inte kul.
Att dessutom veta att jag betalade en aning mkt mer för böckerna än jag behövt gör inte saken bättre.

Eller grejen är att jag beställde mina böcker från adlibris.
Det blev totalt 1000kr med frakten.
Dagen efter berättar en klasskompis att man kunde köpa
kurslitteraturen för 150 kr st på Moa mässan som jag missade.
Kul. Inte.

Den ångesten jag fick av det här är inte kul.
Krånglet med att skicka tillbaks boken tar jag imon..

Så är det.

Jag orkar inte med mig själv.
Eller jag orkar inte vara själv med mig själv.
Ångesten bara växer då.
Jag vill inte tvinga mig på dig men jag behöver dig.

Pappa sa för övrigt nyss att han inte mår bra själv
så att jag mer eller mindre inte är välkommen.
Eller typ att han inte orkar men om jag absolut
vill/måste så är det väl okej.
Eller så.
En pappa kan väl inte neka sitt barn att komma att hälsa
på egentligen men han säger ju att han inte riktigt vill.
Så ska inte tränga mig på.

Trött på alla problem. Orkar inte m.e.r.

Ska nog åka till Elin i alla fall.
O.I.E..
Buss... och folk..och lördag.. + ångest ?
Aja, det går nog.

Bättre än att sova 17.30 iaf?

Har ni någon lösning på problemet?

Pappa verkade tycka att det var fel av J
att gå ut idag med och skita i mig eller vad man ska
säga. Vad tycker ni?

Jag tycker ingenting.

Såhär slutade det igår i min ensamhet.

Bussen här utanför går ingenstans

Träffat Anna idag.
Var längesen och jag hade saknat henne.
Hon är så sjuuuukt Snygg!
Hon var hundvakt åt en jätte söt hund.
Emilia.

I won't

Ju mörkare det blir, ju större växer ångest.
Allt kommer tillbaks.
Jag började ju äta mediciner igen.
Det var för att jag började bli paranoid. Eller rättare sagt.
Jag var paranoid. Att gå ut var totyr, smärtsamt för själen.

När min kontakt person fick veta det fick hon ett orolighets
rynka i pannan. Sen fick jag medicin som jag skulle börja
äta direkt.
Jag tror mina "utbrott" brukar börja med att jag är paranoid.
I alla fall har medicinen typ hjälpt. Fast idag hände det igen.
Så får se hur det går.

Kvällspromenad

Jag och Johan gick ett varv runt munksjön.

Bjuder lite på mig själv :

Just nu

Jag håller på med något till mig själv just nu.
Som jag behöver.
Ska försöka att göra klart det jag håller på med nu mer.